Pensionsspara – så fungerar det

Fram till 1999 hade Sverige ett pensionssystem som bestod av en allmän folkpension kallad ATP. Pensionen var då som en uppskjuten lön för utfört arbetet som började betalas ut när du gick i pension vid 65 års ålder. Systemet var lika för alla och storleken på pensionen var kopplad till hur länge du arbetat och den sammanlagda lönenivå du haft under ditt arbetsliv.

I och med att medellivslängden ökade och den ekonomiska utvecklingen saktade in i Sverige blev det allmänna tjänstepensionssystemet ett alltför kostsamt system för staten. Därför infördes ett nytt pensionssystem 1999. Det är det som vi har i Sverige idag. Den största förändringen i det nya systemet är att staten nu bara står för en del av pensionen som du får utbetald. Resten bygger på pensionspengar som din arbetsgivare betalar varje år och på det pensionssparkapital du lyckats bygga upp över tid.

Bästa alternativ för pensionssparande just nu:

LYSA

Total avgift: 0,30-0,41%

20% rabatt på avgiften i 3 månader
4,9 av 5 | Omdöme – Trustpilot

BetterWealth

Total avgift: 0,25-0,93%

100 kr i startbonus vid första insättningen
5 av 5 | Omdöme på Google

Savr

Total avgift: 0,40-0,50%

Avgift till fondrobot: 0,35%
4 av 5 | Omdöme på Fondroboten.se

Pensionens olika delar

Pensionen består idag av tre delar. Det är allmän pension, tjänstepension och eget sparande vilket också kallas privat pension. Så istället för att samhället bekostar hela din pension, som det var tidigare, bidrar nu även din arbetsgivare och du själv genom eget pensionssparande. Dessutom bygger systemet på att pengarna som avsätts till din pension investeras i fonder och aktier för att därmed kunna öka i värde och ge dig en högre utdelning när du går i pension. Alla tre delarna i pensionen sparas faktiskt i fonder. Låt oss därför titta lite närmare på de olika delar som pension består av idag.

Den allmänna pensionen

Det är den del av pensionen som staten administrerar. Den består av två delar: inkomstpension och premiepension. Skillnaden mellan de två är att du har möjlighet att påverka hur premiepensionen investerar.

Storleken på den allmänna pensionen baseras på din pensionsgrundande inkomst. Det är all skattepliktig inkomst som du har haft i Sverige upp till och med ett inkomsttak. 2022 är det inkomsttaket 47 748 kronor per månad. Det innebär att din pensionsgrundande inkomst för det året inte kan bli högre än det beloppet gånger tolv.

Från din pensionsgrundande inkomst avsätts varje år två och en halv procent till premiepensionen. Det är en del av den allmänna pensionen som du själv till viss del kan påverka utvecklingen på genom att göra ett aktivt val om hur pengarna ska förvaltas. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa.

Det är en fond som är uppbyggd för att passa ett långsiktigt sparande. Samtidigt är den anpassad efter din ålder. Det innebär att den ser den olika ut beroende på hur gammal du är. Till och med det år du fyller 55 år är hela innehavet placerat i aktier. Därefter övergår placeringarna mer och mer till räntor. Anledningen till det är att avkastningen ska vara högre när du är yngre och investeringen tryggare när du är äldre.

Tjänstepension

Nästa del av pensionen består av tjänstepension. Det är den del som din arbetsgivare betalar in. Om du är anställd av staten, landstinget eller kommunen har du tjänstepension. Det är dock inte alla privata arbetsgivare som betalar in tjänstepension eftersom den inte är lagstadgad. Istället regleras det av ditt kollektivavtal. Jobbar du på ett företag som inte har kollektivavtal kan du ibland ansöka om individuell tjänstepension. Är inte heller det möjligt får du starta ett eget sparande till din pension. Personer som är egenföretagare har inte heller någon tjänstepension och måste därför kompensera det genom eget sparande.

Eget sparande

Den sista delen av din pension är det som du skapar genom att pensionsspara. Det är vanligt att den här delen kallas privat pension. Du bygger upp din privata pension genom sparande. Det kan du göra på olika sätt som till exempel att investera i ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. Vanligtvis är det banker och försäkringsbolag som erbjuder olika former av pensionssparande.

Fram till 2016 kunde du göra avdrag i deklarationen för privata pensionsförsäkringar eller eget pensionssparande. Nu är det bara möjligt om du inte har någon tjänstepension. Trots det kan det ändå vara en god idé att pensionspara. Vi återkommer till det men låt oss först titta på vilka faktorer som avgör hur hög din pension blir.

Hur mycket pension får jag?

De flesta som bor och arbetar i Sverige kan räkna med att få ut lite mer än hälften av sin slutlön i pension. Hur mycket pengar som du faktiskt får beror dock på olika faktorer. Antal år som du har haft en skattepliktig inkomst och storleken på den har betydelse för hur stor din allmänna pension blir. Den påverkas också av utvecklingen på den fond som din premiepension har investerats i. Nästa fråga som avgör är om din arbetsgivare betalar in tjänstepension. Slutligen påverkas din slutpension också av om du har en pensionsförsäkring och i så fall hur mycket du har pensionssparat i den. Vill du få en högre pension kan det alltså finnas skäl till att pensionsspara privat.

Varför ska jag spara till pension?

Det finns olika anledningar att börja pensionsspara. Anledningen är oftast att du inte tror att den allmänna pensionen och tjänstepensionen kommer räcka på grund av att du inte haft en tillfredsställande pensionsgrundande inkomst under tillräckligt många år. Det kan också handla om att du vill pensionsspara åt din partner som kanske har en lägre inkomst för att hen till exempel har fokuserat på att ta hand om barnen. Här följer en lista på de vanligaste orsakerna till pensionssparande:

  • Du vill gå i pension tidigt.
  • Under perioder i ditt liv har du deltidsarbetat eller arbetat utomlands.
  • Du har ingen tjänstepension.
  • Din partner har lägre lön så du vill utjämna inkomstskillnaden.
  • Du har studerat länge.
  • Utifrån dina beräkningar kommer din pension inte att vara tillräcklig.
  • Du är egenföretagare.

Det gemensamma för ovanstående punkter är att om du vill ha en högre pension är spara en god idé. I synnerhet gäller det om du inte har någon tjänstepension. Så låt oss gå vidare genom att diskutera vilket belopp som är lämpligt att spara.

Hur mycket bör man ha sparat till pensionen?

Svaret på frågan om hur mycket du spara till pension beror på din nuvarande lön och vad du vill ha i pension. Det har också betydelse när du börjar pensionsspara och hur mycket du sparar varje månad. En generell rekommendation brukar dock vara att du ska avsätta fem till tio procent av lönen efter skatt varje månad. Är du äldre bör du månadsspara ett högre belopp än om du är yngre.

Så hur mycket bör man pensionsspara? För att ta ställning till den frågan är det relevant att titta på var du befinner dig i livet. Hur din levnadssituation ser ut har nämligen också betydelse för hur mycket som du bör pensionsspara. I olika faser av livet har vi skiftande ekonomiska behov och därmed olika förutsättningar för sparande. Låt oss därför titta på hur det faktiskt ser ut i olika åldrar i Sverige när det gäller sparande. Uppgifterna kommer från Avanza och gäller alla könen av personer boende i Sverige.

Hur mycket pengar har en 20-åring?

När du är 20 år har vuxenlivet precis börjat. Du har slutat gymnasium och kanske även gjort din värnplikt. För vissa är det universitets- eller högskolestudier som väntar medan andra redan har börjat jobba. Oavsett vad är det en ålder där du behöver pengar. Du kanske ska flytta hemifrån, köpa en bil eller göra en längre resa innan du börjar nästa fas i ditt liv. Det förklarar delvis varför det bara är bara 12 procent av människorna i denna ålder som pensionssparar och att det först dyker upp på tredje plats när det gäller prioritet för sparandet.

Medianvärdet för 20-åringars månadssparande och kapital ser ut på följande sätt:

  • Månadssparande 1 000 kronor
  • Kapital 17 501 kronor

Även om summan som du sparar per månad ännu är liten kan den faktiskt leda till du får ett extra tillskott från din privata pension på ungefär 10 025 948 kronor. Det beror på att du har hela 45 år på dig tills du går i pension. För att du ska få den summan i privat pension förutsätter det att den ekonomiska tillväxten håller samma takt som den gjort mellan 2006 och 2020.

Hur mycket pengar har en 30-åring?

Som 30-åring kanske du precis har inlett din yrkeskarriär efter att ha avslutat dina studier eller så har du redan flera års yrkesarbetande bakom dig. Du kanske precis har skaffat barn och flyttat till en större bostad. Det är en ålder när mycket händer i livet och utgifterna har en tendens att vara höga samtidigt som inkomsterna ännu inte når upp i samma nivå. Till exempel ska studieskulder nu börjas betalas av.

Tanken på pensionen är fortfarande långt borta och det är således bara 17 procent av 30-åringarna som pensionssparar. Det har dock stigit till nummer två i prioritet.

Så här mycket sparar 30-åringar per månad och har i kapital, enligt medianvärdet i Sverige:

  • Månadssparande är 1 500 kronor
  • Kapital är 38 820 kronor

Om du fortsätter spara på det här viset i 35 år tills du går i pension kommer du ha ett extra tillskott från din privata pension på ungefär 6 081 261 kronor. Det förutsätter att den ekonomiska tillväxten håller samma takt som den gjort mellan 2006 och 2020.

Hur mycket pengar har en 40-åring?

I den här åldern har livet stabiliserat sig lite mer. Du kanske har fått en bättre position på jobbet som gör att lönen stigit. Eventuella topplån på bostaden har du betalat tillbaka och ekonomin börjar tillåta ett högre sparande. Samtidigt växer barnen och med dem kostnaderna. I ett annat scenario kanske du precis har genomgått en skilsmässa som ställt hela dina ekonomiska situation på ända.

Nu har pensionssparandet hamnat högst upp på listan. Likväl är det bara 21 procent som pensionssparar.

40-åringar sparar och har kapital enligt följande medianvärde:

  • Månadssparande är 1 600 kronor
  • Kapital är 77 192 kronor

Om den ekonomiska tillväxten kommer hålla samma takt som den gjort mellan 2006 och 2020 så gör det att ditt sparande växer med knappt 10 procent per år. När du då går i pension efter 25 år kommer din privata pension ha vuxit till 2 773 924 kronor.

Hur mycket pengar har en 50-åring?

En 50-åring är fortfarande ung och har många år kvar till pensionen. Samtidigt har en stor del av arbetslivet redan avklarats. Det betyder kanske att du har lust att göra något annat och vill ändra inriktning på ditt liv. För att ditt val inte ska få negativa effekter på ditt liv som pensionär är det en idé att fundera över om du ska pensionsspara och hur mycket. Det som eventuellt kan hindra dina möjligheter till ett större sparande är att barnen har börjat sina vuxenliv och därför har behov av ekonomiskt stöd.

I denna åldersgrupp är det 38 procent som pensionssparar och det är det sparmål som prioriteras högst.

Medianvärdet för 50-åringar vad gäller storleken på sparandet och hur mycket kapital de har är följande:

  • Månadssparande är 1 219 kronor
  • Kapital är 76 337 kronor

Nu har du endast 15 år på dig att spara tills du går i pension. Trots den relativt korta tiden kommer du få ett extra tillskott från din privata pension på ungefär 793 132 kronor. Den uträkningen förutsätter att den ekonomiska tillväxten fortsätter håller samma takt som den gjort mellan åren 2006 och 2020.

Hur mycket pengar har en 60-åring?

När du har fyllt 60 kan du skönja slutet på arbetslivet. För en del är det en välkommen period. De kanske har tidskrävande fritidsintressen eller barnbarn som du vill ägna dig åt. Andra 60-åringar bävar dock för pensionen och har inte alls någon lust att sluta vara yrkesverksamma. I den här åldern börjar det också framgå tydligare hur mycket du kan förvänta dig att få i pension.

Pensionssparandet har minskat ner till 34 procent i denna åldersgrupp vilket kanske kan förklaras av att några redan har gått i pension. Sparandet till den privata pensionen har dock fortfarande högst prioritet.

För 60-åringar är medianvärdet för storleken på sparandet och hur mycket kapital de har följande:

  • Månadssparande är 1 500 kronor
  • Kapital är 100 252 kronor

Med fem år kvar tills du går i pension hinner ditt sparkapital inte växa så mycket. Om den ekonomiska tillväxten håller samma takt som den gjort mellan 2006 och 2020 kommer du har ett extra tillskott från din privata pension på ungefär 276 592 kronor när du går i pension.

Utifrån ovanstående exempel är det intressant att titta på vad som krävs för att du ska kunna öka din privata pension. Storleken på ditt månadssparande är naturligtvis viktigt. Den ekonomiska tillväxten kan du inte påverka men det finns andra aspekter som också har betydelse.

Hur ökar jag min privata pension?

Det finns flera faktorer som är viktiga för om ditt pensionssparande kommer att växa. Hur mycket du spara varje månad är naturligtvis betydelsefullt. Som målsättning bör du ha att spara ungefär fem till tio procent av din nettolön. Det kan dock i olika faser av livet vara svårt att avsätta en sådan summa till pensionssparande. Då kan du istället fokusera på följande tre faktorer i syfte att öka värdet på ditt sparkapital så mycket som det går.

  • Längden på sparandet
  • Låga avgifter
  • Rätt risknivå

Längden på sparandet har betydelse

Som vi kan se utifrån ovan exempel på hur mycket människor i olika åldrar sparar i Sverige är det antalet år som har störst betydelse för hur stor din privata pension blir. Det spelar inte så stor roll hur mycket kapital du har från början. Istället är det ett regelbundet sparande under lång tid som ger mest pensionspengar. Så även om du nyligen har börjat ditt arbetsliv och har många årtionden kvar till pensionen är det värt att börja ett litet månadssparande redan nu.

Om du på grund av din ålder inte har så många år kvar att spara på är det bästa du kan göra att höja ditt månadssparande. I exemplet med 50-åringen ger 800 kronor mer sparande per månad ett privat pensionsbelopp som är 318 601 kronor högre.

Låga avgifter är viktigt

Välj ett sparande som har låga avgifter. Det är speciellt viktigt om du ska spara under lång tid. Höga avgifter kommer att äta upp en stor del av summan som du har avsett till sparande per månad. Därmed minskar summan som bidrar till att ditt sparkapital växer. Så välj en sparfond med så låga avgifter som möjligt. Ett riktmärke som du kan gå efter är att de totala avgifterna som du ska betala per år inte bör överstiga 0,2 procent.

Välj rätt risknivå

En annan aspekt som du behöver ta ställning till är risknivån på ditt sparande. Med en högre risknivå kan ditt sparanda öka mer i värde. Å andra sidan kan vinsten också minska. Har du lång tid på dig att spara är det dock sannolikt att du över tid får igen det du eventuellt förlorar på att ha en högre risknivå. Med en kortare tidshorisont för ditt sparande har du inte samma marginal och det är då bättre att välja en lägre risknivå.

Breda globala fonder har en lägre risk än fonder som inriktar sig på speciella länder eller valutor. Aktiefonder är mer riskfyllda än räntefonder. Så om du väljer blandfonder är risken högre om handel med aktier dominerar och lägre om räntehandel är i övervikt. Förutom globalfonder och blandfonder finns även renodlade pensionsfonder, för att välja de bästa pensionsfonderna kolla alltid på avgifterna (courtage och förvaltningsavgift).

Hur ska man pensionsspara?

Det finns många olika sätt att pensionsspara. Om du föredrar att inte lägga dina pengar i madrassen är det oftast banker och försäkringsbolag som hanterar pensionssparandet. Det finns till och med en bank som har specialiserat sig på pensionssparande. Den heter Avanza och sysslar även med allmänt sparande och placeringar. Genom att pensionsspara Avanza får du därmed en bank som är specialiserade i att förvalta och öka värdet på ditt insatta sparkapital så att du får ut en så hög privat pension som möjligt.

Vilket sätt som är bäst att pensionsspara på beror på om du är anställd eller om du driver enskild firma eller eget företag. Den avgörande skillnaden är att du som enskild näringsidkare eller företagare fortfarande kan tjäna på att teckna en privat pensionsförsäkring eller att öppna ett pensionssparkonto. Generellt sett är dock att du vill spara på ett sådant sätt att ditt sparkapital ökar i värde så mycket som möjligt oavsett om du är anställd eller företagare.

Pensionsspara privat

Eftersom du inte längre får göra avdrag för individuellt pensionssparande lönar det sig inte längre att teckna en pensionsförsäkring om du är anställd. Rekommendationen för bästa pensionssparandet just nu är därför istället att investera i följande:

  • Investeringssparkonto
  • Kapitalförsäkring
  • Aktie- och fondkonto

Lika för alla tre sparformerna är att du kan månadsspara och att de inte har några kontoavgifter. Nackdelen med om du väljer ett aktie- och fondkonto är att du måste deklarera vinster och förluster eftersom försäljningen av aktier och fonder inte är skattebefriad. Däremot är det en fördel att kan du överföra värdepapper vilket också är möjligt med ett investeringssparkonto. Fördelen med en kapitalförsäkring är att du kan lägga upp en utbetalningsplan och välja förmånstagare vid dödsfall.

Olika skatteregler

Däremot är det en nackdel att kapitalförsäkringar beskattas enligt lag om avkastningsskatt på pensionsmedel. För ett investeringssparkonto liksom även ett aktie- och fondkonto betalar du däremot skatt enligt inkomstskattelagen, det vill säga 30 procent av vinsten. Det innebär att du inte kan kvitta den schablonmässiga avkastningen på en kapitalförsäkring mot eventuella kapitalförluster eller andra utgifter som du haft. Det kan du däremot göra med vinsten både från ett investeringssparkonto samt aktie- och fondkonto. Dessutom är tillgångar på investeringssparkonto upp till en viss nivå skyddade av insättningsgarantin.

Pensionssparande enskild firma

Om du har en enskild firma är det fortfarande relevant att teckna en privat pensionsförsäkring eller att öppna ett pensionssparkonto. Det beror på att du får göra avdrag i din deklaration på upp till 35 procent av ditt pensionssparande. Anledningen till att du som enskild näringsidkare har den möjligheten beror på att du inte har någon tjänstepension. Tänk dock på att om du gör ett skatteavdrag sänker du också din pensionsgrundande inkomst, det vill säga den inkomst som avgör hur hög din allmänna pension blir. Även din sjukdomsgrundande inkomst påverkas när du gör stora skatteavdrag. Det vill säga den summa som avgör hur mycket du får utbetalt när du är sjuk eller föräldraledig.

Pensionssparande företag

Du som driver ett företag kan också teckna pensionsförsäkringar. Det är nämligen samma regler som gäller för företagare och enskilda näringsidkare. Som företagare gäller det dock att du inte har kollektivavtal eller individuell tjänstepension. Då är nämligen pensionsförsäkring eller pensionssparkonto inte längre avdragsgillt.

En annan viktig sak att tänka på för företagare är att du måste ta ut en lön. I annat fall har du ingen pensionsgrundande inkomst som fastställer nivån på din allmänna pension. Den är nämligen baserad på de skattepliktiga arbetsinkomster som du har.

Hur kommer jag igång med mitt pensionssparande?

Börja med att kontakta en bank eller ett försäkringsbolag. Du kan till exempel vända dig till den bank där du redan är kund eller så väljer du en bank som är specifikt inriktad på pensionssparande som till exempel Avanza. Är du redan kund loggar du in med ditt mobila BankID, i annat fall registrerar du dig som kund.

Välj därefter hur stort belopp du bedömer att du kan avsätta till pensionssparande varje månad. Även om beloppet till att börja med kanske inte är så högt är det bättre att du kommer igång med ditt sparande så snart som möjligt.

I nästa steg väljer du på vilket sätt du vill spara. Ett investeringssparkonto är det mest populära för de som är nya inom pensionssparande. Det beror på att det är en enkel sparform som dessutom inte kräver något extra vi deklarationen. Dessutom är dina pengar inte låsta. Pengarna som du sparar investeras både i aktier och fonder.

Nu vet du vad du ska tänka på och kan påbörja ditt månadssparande. Det går till så att du varje månad köper en eller flera fonder. Om du vill ha hjälp med det har flera banker ett digitalt verktyg som du kan använda för att underlätta ditt val av fonder.

FAQ

Q: Varför ska jag pensionsspara?

A: Den allmänna pensionen utgör endast lite mer än hälften av din lön. Så om du vill försäkra dig om att ha en trygg inkomstnivå när du går i pension är det bra att pensionsspara.

Q: När ska jag börja pensionsspara?

A: Börja spara så snart som möjligt. Desto tidigare du inleder ditt månadssparande ju högre blir din privata pension. Med en längre tidshorisont kan du dessutom spara till högre risk vilket sannolikt ger högre avkastning på lång sikt.

Q: Hur mycket ska jag pensionsspara?

A: Den allmänna rekommendationen är att du sparar fem till tio procent av din nettolön. Det är emellertid viktigare att du kommer igång med ett sparande än hur mycket du spara per månad.

Q: På vilket sätt ska jag pensionsspara?

A: Det som rekommenderas just nu är att pensionsspara i ett investeringssparkonto. För nybörjaren är det lättare eftersom du inte behöver göra något extra vid deklarationen. Dessutom är dina pengar inte låsta och du har insättningsgaranti upp till ett visst belopp.

Q: Hur ökar jag mitt sparkapital?

A: Förutom längden på sparandet har sparfondernas avgifter och risknivå stor betydelse. Avgifterna som du betalar per år bör inte överstiga 0,2 procent. Är du ung kan du välja en fond med högre risk men när du närmar dig pensionen är det bättre med en tryggare investering.